I det imponerande arbetet ”Bondebygd och bruksbygd – Ringarums socken genom tiderna” kan man på 890 sidor (!) läsa om det mesta som hänt i bygden. Allt ifrån tabeller med data om linodling till anekdoter från fattighuset. I kapitlet ”årets fester” skriver Ingeborg Jennes om julslakten, julbaket och brygden av juldricka och i avsnittet om själva julaftonen intervjuas Sven August Svensson, född 1851,  om hur julaftonsfirandet gick till i Holmberga, en gård i Ringarum.

”Julaftonen skulle kvinnfolken upp redan klockan 2-3 på morgonen och koka fläsk och korv, ty sedan skulle man doppa i grytan klockan 7. Då ställde sig alla omkring grytan och doppade brödskivor i det feta spadet, åt fläsk och korv och avsmakade julgröten. (…)

Så höll var och en på med sitt tills det började skymma. Då skulle man tvätta sig och göra sig fin och sedan äta ”aftavard”, ett fat med smörgåsar, kött, fläsk och korv samt kaffe. Därefter samlades husbond- och tjänstefolk omkring stora bordet i stugan. Det var årets högtidligaste stund. På bordet hade käramor lagt en hemvävd drällduk och ställt dit ljus. (…)

Nu läste far texterna i psalmboken och andra andaktsböcker och julpsalmerna sjöngs. Far var mycket noga med detta och ingen vågade smita. (…) Ungefär klockan 9 på kvällen fick kreaturen särskilt gott nattfoder. Käramor själv kom ut med någon god smakbit och sade: Här har du för du ska vete, att det är julafton.”

Dagen efter var det julottefärden med kälke tidigt på morgonen och på annandagen ”anndagsotta” då drängarna ”sjöng Staffan” i gårdarna och blev bjudna på glögg.

Annonser