Atlas Diesel luftkompressor

Etiketter

Atlas Copco, Atlas Diesel, luftkompressor, PE3RAS, tryckluft

Luftkompressor

I vårt garage finns en kompressor från 1949 som vi ännu inte vågat dra igång men som vore kul att se om den fungerar och kan komma till användning. Är dock osäker på om det är alldeles säkert att prova den och inte heller säker på hur den fungerar.

Den stora tanken är en luftbehållare med tryckmätare och säkerhetsventil. Utöver det har den en tryckströmbrytare, en ASEA elmotor (trefas) och en luftkompressor från Atlas Diesel. Från kompressorn går en luftslang till en mindre tubformad behållare (uppe till vänster på bilden) med två tryckmätare för luft in och ut och ett reglage för lufttrycket. Enligt skyltarna är kompressorn av typen PE3RAS, byggd 1949 och har ett maxtryck på 10 kg/cm2.

Det verkar inte alldeles komplicerat men behöver man smörja något, fylla på eller tömma något eller göra något annat innan man drar igång den? Och är den så kraftfull att det går att koppla in tryckluftverktyg till den?

En korrigering: Eftersom den är tillverkad 1949 är det inte producerad av Atlas Copco utan av Atlas Diesel i Sickla. Atlas Copco grundades 1956. Jag har nu också fått svar att den inte är säker att köra igång så den får bli en prydnad i garaget istället.

Påbörjad reparation av Heinkel minitraktor

Etiketter

Heinkel Cars, Heinkel Kabine, Heinkel-Club, Minitraktor, Vipparm

Den hemmabyggda minitraktorn som jag skrivit om tidigare (Lite mer om minitraktorn och Reparationshandbok efterlyses) har fått komma in i garaget, den värsta smutsen har borstats och dammsugits bort och en genomgång har påbörjats. Det här är naturligtvis ett alldeles vansinnigt projekt som innebär att, i bästa fall, efter många timmar och en del pengar investerade få liv i en hemmabyggd minitraktor som stått stilla i minst tio år, blivit dränkt i vatten under en översvämmning i förrådet, som inte fyller någon funktion och som är byggd på en dåligt konstruerad minibil med alldeles för liten motor. Dessutom finns det betydligt viktigare reparationer av huset som borde göras först. Å andra sidan är traktorn en del av huset och husets kluriga farbröder och det känns fel att inte ta hand om även denna. Dessutom är det ett utmärkt sätt för mig, som inte kan något om bilar och  motorer, att lära mig lite mer. Får man dessutom kontakt med Shawn i Australien som kan allt om Heinkelbilar så kan man inte låta bli att fortsätta skruva.

Lamporna lyser! (nåja, en av tre i alla fall)

Det första efter grovstädningen var att köpa ett nytt bilbatteri och testa om det fanns ström. Och med förvåning kunde lamporna slås på, även om det är lite glapp i kontakterna. Så elsystemet kan inte vara alldeles uträknat.

Topplocket borta. Avbruten vipparm.

Steg två var att skruva av topplocket för en första koll på motorn vilket avslöjade att en vipparm till ventilen är avbruten och måste bytas ut. Så nu är nästa steg att bli medlem i tyska Heinkelklubben för att kunna beställa reservdelar från deras omfattande katalog. Samt att försöka se om motorn kan gå runt och försöka få växeln att fungera. Återigen efter bra tips från Shawn i Australien.

Vill du bli vår granne?

Etiketter

fängebo, nyhem, svensk fastighetsförmedling

Utsikt över ängen

Nu är grannhuset, Nyhem, till salu. Ett jättefint torp ungefär hundra meter längre ner på vägen. Mycket välskött med jordkällare, uthus och stor tomt. Utsikt över betesmark och tallskog med massor av svamp och smultron.

Äpplen till cider – andra delen

Etiketter

äppelmust, äpplen, cider, cidertillverkning

Efter drygt två veckor i jästunnan har det slutat bubbla helt och cidern har nu tappats över på flaskor (se Äpplen till cider – första delen). Till flaskorna tillsattes ett par matskedar sockerlösning till varje liter för att få en andra jäsning som förhoppningsvis ska ge en lätt mousserande men torr cider. Innan tillsatsen av lite extra socker var sockervärdet 0 Oechsle, vilket borde betyda att sockret är helt utjäst. Vi använde flaskor med patentkork som klarar att det blir ett litet tryck från kolsyran. Nu är det bara att ställa ner dom i jordkällaren och vänta några månader innan provsmakning. I nuläget smakade det ganska dåligt, även om det smakade cider och inte vinäger. Och till utseendet är det fortfarande lite grumligt och inte den klara bubbliga cider som vi hoppas blir slutresultatet. Fortsättning följer.

Höstskörd

Etiketter

borlottobönor, rotfrukter, skörd

Borlottobönor, gurka och squash

Kantareller och trattkantareller

Morötter, palsternacka, rödbetor och potatis

Borlottobönor

Busktomat

Piplök

Äpplen till cider – första delen

Etiketter

cider, cidertillverkning, höstäpplen

Vi har haft rikligt med äpplen i år från våra fyra gamla träd och bestämde oss för att göra cider av det mesta. Tidigare försök för tre år sedan (se även Cidern i flaskor och Provsmakning) blev ganska lyckat trots att vi egentligen inte visste vad vi gjorde och inte riktigt hade utrustningen. Det som dock funkade och som vi använde oss av även i år var att köra äpplena i passertillsatsen på hushållsassistenten.

Hushållsassistenten i full gång med att krossa äpplen

Mer tidsödande än en riktig ciderpress, framför allt eftersom den inte kan ta hela äpplen så dom måste delas i klyftor. Resultatet blev i alla fall ca 18 liter råsaft från blandade äpplen från fyra olika träd samt ett mindre vildväxande träd vid tomtgränsen mot skogen.

Delade äpplen på väg att bli cider

Råsaften fick stå ett par dygn i tunna med vattenlås utan tillsats av jäst eller socker, tills det börjat bubbla ordentligt. Därefter tappades saften över med hävert till en ny tunna för att bli av med så mycket som möjligt av skräp och bottensats. Kvar blev ungefär tio liter saft som tillsattes 6 hg socker så att blandningen fick ett sockervärde på 65 Oechsle (mäts med en hydrometer). Om allt socker jäser ut ger det en cider med ungefär sju volymprocent alkohol.

Nu jäser det vidare i andra tunnan och vi hoppas att det så småningom ska klarna och bli en fin cider. Men man vet aldrig.

Höst i trädgården

Trädgården faller sakta i sömn men ännu är det mycket som blommar…

Rudbeckia

Dahlia

Dahlia

Chokladblomma

Gamla försäkringsbrev

Etiketter

arkiv, östgöta brandstodsbolag, försäkringsbrev

Albin Lindqvist på Ringarums hembygdsförening har hjälpt oss att ta fram uppgifter från Östgöta brandstodsbolags arkiv över gamla försäkringsbrev. Försäkringsbreven är ganska detaljerade och gör att man kan följa vilka utbyggnader och renoveringar som gjorts över tiden, hur stora byggnaderna varit och i vilka material. För Fredrikslund finns arkiverat brev från 1899 fram till 1956.

Försäkringstagare är 1899-1911 Maria Löfgren, 1911-1943 Adolf Werner Löfgren och 1944-1956 Erik Johansson (diversearbetare). Det stämmer ganska bra med våra uppgifter från fastighetsboken även om den anger att Adolf Werner Löfgren flyttar in 1904 snarare än 1911.

Att notera är annars att huset från första början anges som reverterat, alltså att det skulle vara putsat snarare än ha träpanel. Vi är osäkra på om det stämmer. Den panel som finns idag är gammal och handhyvlad och troligtvis betydligt äldre än 1956. Den äldsta bilden från 1951 visar att huset har träpanel. Däremot är väggarna invändigt klädda med lerklining under tapeten och möjligen är det det som avses. Å andra sidan berättar Albin att flera torp och mindre hus hade reveterade fasader öster om Strolången. Det kom sig av mindre kalkfyndigheter. Inte långt från Fredrikslund, vid Björkbråten, fanns en av flera kalkbrännugnar. Så det är heller inte omöjligt att huset tidigare haft putsad fasad.

Idag finns en köksspis och en rörspis i stora rummet. I försäkringsbreven anges att alla rummen har eldstäder och senare, från 1943 att huset har tre eldstäder. Det innebär antingen att övervåningen haft eldstad eller att förstugan haft en eldstad.

Verandan tillkommer 1911. El dras in 1947. Annars är den största förändringen att uthusbyggnaden utökas succesivt, från 4,8 meter lång 1899 till 7,2 meter 1930 och 9,2 meter 1947. Gissningsvis är det nuvarande dasset och vedboden som ligger i  fil från verkstaden som tillkommer.

Gamla tapetlager

Etiketter

25-örestapet, tapeter

Gamla tidningar från 1898

Av nyfikenhet och som en del av planeringen för en renovering av stora rummet har vi skurit ut en provruta av den gamla tapeten. Sju tapetlager, det understa en röd 25-örestapet, ovanpå ett lager tidningar som avslöjar när dom klistrats upp; 1898. Under det lerklining på stående timmer. Ovan ser ni bland annat en annons för kommande ambulerande grisauktion av Arvidssönerna nästa måndag.

Röd 25-öres tapet

Ytterligare tapetlager

Vad är det vi vill?

Etiketter

alternativ, kollaps, off-grid

Om man börjar intressera sig för självhushållning, hyser drömmar om ett liv på landet och tycker att det är spännande att läsa om andra som gjort likadant så kommer man ofrånkomligen till den stora frågan om hur vi organiserar våra liv och vilket samhälle vi vill ha. Man kan så klart ha olika idéer om varför man vill odla egen mat eller varför man vill bo på landet.  Den som vill ha ett litet torp på landet att åka till på sommaren och den som bygger sig en liten stuga i skogen utan el och vatten har inte säkert samma syn på samhället och miljön. Vad är det då man vill och vad vill man bort ifrån?

26 årige Christopher som bosatt sig i en timmerstuga i skogen i Timrå säger i en tidningsintervju:”Det är också en fråga om oberoende.” För några är det säkert en utmaning att kunna leva på så lite som möjligt. Enkelheten har en lockelse för såväl ensamseglaren som fjällvandraren eller skogstorparen. 

På forumet Alternativ finns rubriken ”Vägar till självhushållning” med underrubriken ”Hur bröt du dig loss?” där personer berättar om ”hur du gjorde för att komma en liten bit närmare det liv du helst skulle vilja leva”. Här finns många bra tankar och många fantastiska berättelser om drömmar och besvikelser men också en stark motvilja mot samhället. En person under rubriken ”Fruktansvärt trött på den här världen” säger sig vilja ”flytta bort från allting”. Under rubriken ”Vill bli självförsörjande inom tio år” skriver en annan person ”jag anser att världen vi lever i är mycket sjuk och jag vill inte ha någonting med den att göra”.

Är drömmen att var och en ska bo i sin eget hus utan kontakt med andra? De flesta är nog överens om att samhället inte är så idealt som vi vill ha det. Samtidigt kan man undra om alternativet verkligen är att isolera sig. Och om vi nu blir självförsörjande – hur förhåller vi oss till samhällsbehov som vi inte löser på egen hand som sjukhus, bibliotek, skolor och vägar? Om vi drömmer om att sköta oss själva – hur ska vi samtidigt ta hand om varandra?

David Jonstad försöker i boken Kollaps – Livet vid civilisationens slut att titta på alternativ till en total isolering och ”survivalister”; sådana som bygger beväpnade bunkrar inför den framtida apokalypsen. Med utgångspunkten att samhället är på väg att falla samman av olika orsaker blir Jonstads ingång att självförsörjande och oberoende är nödvändigt. Samtidigt ser han samarbetet i lokala strukturer och anpassningsförmåga som det viktigaste i en krissituation.

Jag tror att även om vi väljer att på egen hand förverkliga drömmar och alternativ måste vi också tro på att samhället kan förändras till det bättre och orka med våra medmänniskor.