Torpets historia

Fredrikslund_1930

Fredrikslund, ca 1930.

Fredrikslund är ett litet torp som tillhör Fängebo i Ringarums socken i Hammarkinds härad i Östergötland. Torpet är uppfört på 1880-talet men exakt när det byggs har vi inte kunnat få fram. 1885 nämns det för första gången i kyrkboken för Ringarum, då som backstuga. På häradsekonomiska kartan från 1868 finns närmaste granngården Nyalund utmärkt men Fredrikslund finns inte med.

Häradsekonomisk karta, 1868-1877.

Namnet Fredrikslund

Den förste ägaren som nämns i kyrkboken är Christian Fredrik Bergman och vi gissar att det är han som både byggt och gett namn åt torpet. Namnet Fredrikslund är ett vanligt torpnamn. Bara i Ringarums socken finns åtta andra Fredrikslund i ortnamnsregistret, vilket kan ställa till det när man söker efter uppgifter i arkiven.

Lilla Norrby Hump

Fredrikslund ligger på en smal marktunga som på de gamla kartorna kallas Lilla Norrby Hump eller Lilla Norrby Utjord, en del av Ringarum men på gränsen mellan Fänge och Sandtorp i Mogata socken och Hösterum i Börrums socken.  Hump är ett dialektalt uttryck för mark som låg utanför byn och som inte ingick i tegskiftet. Utmark, utskog eller utjord var en allmänning som ägdes gemensamt. Lilla Norrby Hump var alltså en smal remsa skog och äng som tillhörde Lilla Norrby gemensamt. Vid Fängebo laga skifte 1856 bestämdes att Lilla Norrby Utskog skulle vara sämjedelat mellan ägarna i Lilla Norrby. Kanske användes marken för gemensamt skogsbete eller för virke och ved.

Lagfart 1897

Åttonde september 1897 upprättas en lagfart där Fredrikslund (Norrby Lilla 1:24) avstyckas från Norrby Lilla 1:4. Området är den södra fjärdedelen. Längden är 60 famnar och bredden 21 famnar. Markytan är 1260 kvadratfamnar. Det som sker är antagligen att det som varit en backstuga på den allmänna utjorden nu styckas av och köps loss som ett arrende och blir en egen fastighet.

Ekonomisk karta, 1946.

Granngårdar och torp

På baksidan av torpet går en liten väg genom skogen, idag knappt synlig, genom Lilla Norrby Hump bort till Solhem. Strax bredvid torpet ligger Nyhem, också en del av Lilla Norrby Hump. På äldre kartor är gården Solhem ägare av den lilla ängen på baksidan av Fredrikslund, idag igenväxt av tallskog. Stora betesmarken på andra sidan vägen är del av Nyalund, den närmaste gården på vägen mot Fänge. Lite längre ner längs vägen efter Nyhem ligger Dammsätter, en del av Sjögerum och Nyborg, som tillhör Hösterum.

Sveriges bebyggelse

I den stora kartläggningen av Sveriges torp och gårdar som gjordes 1951, Sveriges bebyggelse, finns denna beskrivning av Fredrikslund: ”Norrby Lilla 1:24, Fredrikslund, Börrum; 2 kilometer från busshållplats. Areal: 2248 kvm. Förvärvad 1945. Fastigheten av trä, uppförd omkring 1900, innehållande 1 rum, 1 kök, 1 hall. Moderniserad 1947. Bekväml. El. Grovarbetare Erik och Hanna Johansson; barn: Olof.”

Tidigare ägare

bergman_liten

Christian Fredrik Bergman, 1904.

Christian Fredrik Bergman hamnar i fängelse 1894 för mordbrand.

Läs mer om Bergman och rättegången

1897 flyttar änkan Maja Stina Löfgren in. 1904 lämnar hon huset och den pensionerade båtsmannen Adolf Werner Löfgren flyttar in. Han har varit kronobåtsman, det vill säga gjort tjänst som soldat i marinen vid Karlskrona.  Även båtsmännen hade rätt att bo på soldattorp, så kallade båtsmanstorp, och Löfgren bodde på Gåstorp i Ringarum men blev avskedad 1897 och blir då tvungen att lämna soldattorpet. Löfgren, som i kyrkböckerna nu också anges som skomakare, bor kvar ända fram till 1943. Kanske har den äldsta delen av snickeriet varit skomakarverkstad en gång i tiden?

Lövgren på Fredrikslund, ca 1930.

Lövgren på Fredrikslund, ca 1930.

Läs mer om Adolf Werner Löfgren

Från senare tid vet vi inte så mycket mer än namnen utifrån fastighetsboken. Emanuel Brink och Erik Johansson står som ägare mellan 1944 och 1956, men Eric och Hanna Johansson tillsammans med barnet Olof Johansson bor på Fredrikslund, enligt Sveriges bebyggelse. Uno Hultman står som ägare 1956, Erik Gustav Nilsson 1957-1965, Gustav Porsberg 1965-1978 och Bertil Porsberg från 1978.

Utbyggnader och förändringar

Inte så mycket har hänt på de hundratjugo år som gått sedan torpet byggdes. Om vi hade haft en bild från allra första början hade vi säkert känt igen vårt torp som det ser ut idag. Ytterpanelen har förmodligen aldrig bytts ut och består än idag av handhyvlade bräder. Fönstren på övervåningen har bytts ut och verandan har byggts ut. I Sveriges bebyggelse står den knappa beskrivningen ”moderniserad 1947”. Då drog man in vatten och el i huset. Köket är till stora delar från den tiden. Övervåningen moderniseras på 60-talet och får linoleummatta och innerväggar. Det kan vi se på de gamla tidningar som använts som utjämnande isolering under mattan. Det gamla tegeltaket har bytts ut på 80-talet och ersatts med plåttak. Då byggs också verkstaden ut från den ursprungliga lilla delen till en stor verkstad i två våningar med garage och finmekanisk verkstad. Lite senare tillkommer bastun och den lilla gäststugan.

Läs mer om de olika byggnaderna

Annonser